Tick tack tick tack
Åh jäklar va tiden går fort, ja har verkligen helt försummat att skriva här. Skyller på att ja focuserar på att bli frisk istället. Vilket går framåt nått steg och sen tillbaka något. Men i det stora hela så hoppas och tror ja på detta stället och ja hoppas och tror (för det mesta) på mig själv.
Annars så vandrar mina tankar kring min vilja att leva och bli frisk till att skita i allt ochh lägga mig i en grop och skyfla sand över. För om ja trodde att detta skulle gå snabbt och lätt bara för att ja får den bästa möjliga hjälpen så trodde ja fel. Ångesten har sina klor i min dygnet runt, ja kan vakna mitt i natten och bara vilja fly, ja kan sitta utanför huset i timmar på kvällen bara för att ja inte får någon luft. Men ändå är det något som håller mig kvar en liten tanke att detta är min sista chans, ja har provat allt annat som går, inläggningar på psyk, dagvård, samtal, matgrupper, ja allt annat har ja provat och inget har fungerat.
Kan förövrigt meddela att ja nu väger mer än ja någonsin gjort i hela mitt liv och en bit över det BMI 17,5 som min läkare på psyk (idioten) tyckte att ja skulle ha. Men ja vägrar fortfarande att se på vågen, att veta vad ja väger känns bara som att det kommer förstöra mer än vad det ger. Men ja känner och ser hur min kropp förändras och det är svårt nog bara det, ja kan se hur min kropp växer och det skrämmer mig. Ja har sådan jäkla viktfobi och tror starkt på att ja numera ser ut och väger långt över min översta gräns på BMI skalan och även om de säger att det inte stämmer så är min hjärna så inställd på det att den inte tror på något annant.
Annars så rullar veckorna på, inte långt kvar till jul och jag har ingen anning om hur ja ska göra, julafton firas ju självklart hos mina föräldrar. Men hur läge ja stannar där och om ja kommer att åka hem till lägenheten eller tillbaka hit i mellandagarna det vet ja inte.
Hur firar ni jul? Är det en högtid som ni tycker om?
