Lugnet efter stormen
Japp ja världens lugnaste preson fick en attack av ilska mot allt vad påsk och sjukdom och skit heter. Det börjad emed att ja åt en ordentlig lunch igår, ångest, sen va vi och hälsade på farmor, ångest, sen skulle vi sitta i soffan som familjen svensson och titta på tv, ångest. Idag skulle ja gå ut med oliver själv men icke då för ja får bara flanera fram enligt de där två föräldrarna, ångest. Sen kom kommentarerna om att ja hade blivit mindre, tor mig ja vet, ångest. Ja överlevde iaf kvällern och frukost och sen fick ja dem att köra hem mig för ja hade självklart glömt all min medicin hemma. Det kunde ja ju inte nämna för dem men ja det blev ju inte många minuters sömn i natt.
Självklart skulle vi stanna och handla oxå, blev lite gottbröd med massa frukt i och någora soppor, alltid något som kan gå att klämma i sig. Sen va ja iaf äntlignen hemma och kunde dö lite i min soffa, det var välbehövligt, även de åtta stasoliden som slank ner i halsen var välbehövliga... Nu ska här sovas
