Kommentarer
Postat av: Nathalie
Det där med oroliga/nyfikna föräldrar kan vara rätt jobbigt att handskas med. Ibland känns det som att min mamma ska veta precis allt och det STÖR mig. Hon vill veta allt ifrån vilken dag och tid jag ska till psyk till att veta vad vi pratar om Jag vill inte att hon ska veta så mycket om hur mitt liv ser ut, men ändå blir det att jag berättar för jag vet inte hur jag annars ska göra.
Tycker det är jäkligt bra av dig att berätta om dina dippar. Riktigt starkt!! Förstår att det måste vara tufft när impulsiviteten tar över, men ändå bra att du ångrar dig snabbt efter (om du förstår hur jag menar)
Kram<3

Postat av: TicTacToe
Det är nog bra om du klarar av att delge dem lite för då kommer dina föräldrar kanske sluta "vara på dig" så mycket om de vet att du faktiskt kan berätta ngt för dem. Nu känner de väl antagligen en panik om att de ser att du mår dåligt men får inget ur dig och det kan göra dem ännu mer orolig. Förstår dock att det är svårt. Jag höll inne med mitt mående i 6 år men jag känner det som en lättnad att äntligen kunna få visa och prata om hur jag mår.
Blir ledsen av att höra att du får sådana dippar då du inte ser någon utväg men väldigt bra av dig att berätta om dessa. Hoppas att du kan göra tvärtom nästa gång. Om du vet hur det kommer att bli så kanske du kan testa att direkt gå till akuten innan du gör ngt och se hur den lösningen blir. Allt för att du ska hitta andra sätt att hantera dina känslor på i de dipp-perioderna <3
kramar