Rörigt
Åh va ja kännde att förra inlägget blev rörigt, saken är den attt hela min hjärna är rörig. Ja mår inte bra i min "nya" stora kropp och det får mig att må dåligt. Innan när ångesten slagit till så har ja ju alltid kunnat hantera det genom att dra ner på maten men det kan ja inte just nu. Alltså kommer ja på andra destruktiva saker ja kan göra för att slippa ångesten och känna att ja har kontrollen.
Igår när allt var skit så pratade ja med en i personalen, vi gjorde två ångest linjer mellan 1 och 10, ja skulle först skatta var min ångest var då. Ja tycket väl att det var en 7a, ganska rejäl och den gav ett hårt tryck över bröstet. Sen tog vi den andra linjen, där skulle ja tänka mig vilken ångest ja skulle få om min bror dog, självklar en 10. Då frågade hon mig om det var relevant och korrekt att ha en 7a nu när inget hade hänt när min brors död skullle ge mig en tia. Vet inte om ni förstår, men för mig var detta en ganska stor tankeställare.
Sen är ja ju en mästare på att kranka ner på mig själv det går atomatiskt och tankar som att jag är "stor, fet, ful och ivägen" snurar konstant i mitt huvud. Detta frågasatte "chefen" ganska rejält, ja får inte hålla på och kranka ner på mig själv på detta sättet, så vi gjorde upp en plan att ja bara får älta 25 min varje timme. Det kan låta mycket men i vanliga fall så snurrar dessa tankar hela tiden så att försöka att inte tänka så i 35min är ofantligt svårt... Men ja får hela tiden nya hjälpmedel kring hur ja ska hantera mina tankar och känslor så någon gång måste det ju ge effekt, någon gång måste ja ju lära mig att gå emot alla dumma tankar och bli nöjd med mig själv...
