Farmor
Eftersom ja har ett litet förbud mot att vara ensam just nu tillbringar ja mina dagar hos föräldrarna min mamma jobbar bara halvtid så hon slutar tolv. Men på förmiddagen så vaknar ja ganska sent typ runt nio går ut runt kvarteret med hunden, det är ungefär så långt ja orkar gå. Tror det är en km och med mina lungor så tar det nästan 40min, då går det inte fort. Sen går ja hem till farmor och är där fram tills mamma kommer hem.
Min lilla farmor är så ängslig och orolig av sig och vi brukar hålla jobbiga saker borta från henne, typ att ja är sjukskriven om att ja har anorexi ja sådana saker. Men så när civilpolisen kom till mina föräldrar i måndags för att berätta om mig så var dem hos farmor, alltså fick hon reda på vad som hade hänt, kan säga att hon har varit så otroligt nervös över detta. Det gör att nu är hon så beskyddande och behandlar mig som att ja vore fem år, blir lite små jobbigt men ja kan ju förstå henne till viss del. Nä nu skäller hunden på mig, dags att släppa ut honom i regnet <3
