Gråten i halsen
Paniken sprider sig gråten sitter i halsen ja känner bara hur livet rinner ifrån mig hur min omgivning försvinner. Fick precis reda på att farmor ligger på sjukhuset och kan inte andas, panik, hon e den ja står närmast den ja alltid är hos när ja är hos mina föräldrar en av de ja älskar mest i hela universum.
Tyvärr hade paniken kommit innan ja fick rda på det om farmor. Ja åkte tidigt till stallet och sen när ja var påväg tillbaka så kom alla känslor över mig på en och samma gång. Ja blir stressad för ja vet inte hur framtiden kommer se ut, kommer det fungera med matgrupp två dagar i veckan eller ska ja tillbaka till Varberg? Kommer det finnas plats för mig i Varberg om ja vill tillbaka dit? Kommer ja fixa detta, kommer ja orka detta, ja tårarna började rinna påvägen till bussen och nu när ja sen kom hem bröt ja ihop i en hög innanför dörren. Ja tog mig till duschen och där låg ja sen och lät vattnet lugna mig någorlunda. Men nu har ja tagit tre lugnande så nu är ja ganska groggy, ska lägga mig och sova en stund innan ja åker till mina föräldrar och hälsar på farmor...
